De första bosättningar man hittat är från omkring 7000 f Kr i bl a Konya. Där har man funnit spår av urbefolkningens hus, helgedomar och skulpturer. Dessa bosättningar räknas till de allra första i världshistorien.
Förhistorisk tid: 7000 f Kr – 130 f Kr:
De första bosättningar man hittat är från omkring 7000 f Kr i bl a Konya. Där har man funnit spår av urbefolkningens hus, helgedomar och skulpturer. Dessa bosättningar räknas till de allra första i världshistorien.
Omkring 2250 f Kr invaderade hattiterna österifrån och ödelade under deras härjningar urbefolkningens bostäder. Härefter följer bl a hittitter, skyther, Alexander den Store, diadoker och flera olika riken uppstår och faller från tid till annan.

Romerska riket: 130 f Kr – 323 e Kr:
Cirka 400 års romerskt välde startar då den första romerska provinsen upprättas i Efesos och aposteln Paulus grundlägger de första kristna kyrkorna.Kristendomen blir dock tillåten först år 313 e Kr.
Omkring år 115 f Kr uppnår romariket, med erövringen av bl a Armenien, sin storhetstid.

Byzantinska riket: 323 – 1453:
År 330 görs Byzans till huvudstad och får namnet Konstantinopel. År 1071 blir byzantinerna besegrade av en turkisk stam vid namn seljukerna som samtidigt också övertar makten i Anatolien.
Omkring år 1096 startar europeiska riddare sina korståg. Det visar sig senare bli avgörande för det byzantinska rikets fall.
År 1204 erövrar och plundrar korsriddarna Konstantinopel på deras fjärde korståg. 50 år senare återtar dock byzantinerna staden och behåller makten fram till år 1453.

Osmanska riket: 1302 – 1919:
Sultanen Mehmet II intar 1302 Konstantinopel och förklarar den som huvudstad i det osmanska riket. Omkring år 1550 upplever det osmanska riket sin storhetstid under sultanen Süleyman den Präktige, som erövrar Bagdad, Cairo, sydeuropa och uppför flera storslagna byggnader och monument, ritade av arkitekten Sinan.
Från slutet av 1600-talet försvagas det osmanska riket gradvis, och fler och fler landsdelar överges. 1878 förklaras Turkiet ”bankrutt” och får smeknamnet ”Europas sjuke man”. Detta epitet kommer att användas ända fram till våra dagar. 1914 går Turkiet in i första världskriget på tyskarnas sida. Landet kapitulerar 1918, och det upprättas en nationalförsamling.